Du är min eviga skugga.

2011-12-26 @ 21:16:15

På bilderna: Syster och jag.



Jag tror mig stå helt ensam,
blickar ut över öppet hav.
men en skugga mig förföljer
I bekymrets mörka nav.

Jag ser med stängda ögon
blundar lätt för starka ljus
för envist står min mörka skugga
och gör den goda tanken smått diffus

Tröstlös står jag formad
med huvudet högt i skyn
ingen ska upptäcka mitt mörker
nej, ingen ska få insyn

Du är blott en skugga
lyser jag försvinner du
och även om jag slocknat för stunden
så slår jag snart mörkret itu

Kom tillbaka kära sol

2011-12-22 @ 12:44:32

Vi lever i vår egen värld
Där går vi långt och benen bär
Allt vi behöver det finns där
Vi lever i vår egen värld






Och jag känner mig så trygg hos dig
Jag känner att du älskar mig
För när du säger det så tror jag dig
Jag känner mig så trygg hos dig

Älskling hör på, jag tar steget ur vår sista dans.

2011-11-16 @ 09:57:47




1 augusti 2010 - 27 oktober 2011
Det är dags att erkänna hur tomt mitt liv blivit.

Med oktober som fotomånad

2011-10-18 @ 20:11:53

Hej kära ni, Ingen har väl missat det fina höstvädret som härjat i landet nu den senaste tiden? Ja, mina bildmappar i datorn är verkligen ett bra bevis på att hösten har varit ovanligt fin i år. Oktober har inneburit massor av höstsol och ny (väldigt) oväntad kamerautrustning. Och då jag annars brukar gå i ide och inte ta mig ur sängen mer än nödvändigt när höstrusket kommer så förvånas jag själv när jag tittar runt lite i mina bildmappar.
Så jag tänkte visa er en liten summering av hur denna höstmånad fångats med min kamera. Och om ni skulle känna att ni vill se mer, så finns det mycket, mycket mer bilder på min Dayview.



1:e oktober: fotorunda i skåneland





Vi var ett gäng från Dayviews
som fick för oss att ha ett fotomeet i Söderåsens fina skogar. Det blev älgstek, vandring och övernattning. Och då alla sprang runt med bättre utrustning än vad jag hade så måste jag erkänna att jag inte alls kände mig pepp på att fotografera. Jag gick och la mig i stugan när de andra senare sprang runt i skogen och körde lite nattfotografering. När jag kom hem sen blev jag lite förvånad över hur bra bilder jag fått ändå. (Får man säga så?)





4e oktober: Jag fick finfina kameror av en ny hemkommen morfar. ♥





8:e oktober.
Kvällen då stjärnorna föll spenderades på en åker, jag tog min första stjärnbild och njöt av känslan av att snart bli faster. Jag tror ultraljudsbilder är bland det finaste som finns.




9:e oktober. Första frosten kom och jag och min vän Johan steg upp alldeles för tidigt.





Vi gick ner till bryggan
och njöt av solen och dimman som dansade på det stilla vattnet.




11:e oktober. Jag sprang och köpte mig min allra första systemkamera (förutom Leican jag fått precis på dagen, en vecka tidigare). I ett lyckorus utan dess like gick jag med en stor Nikon D7000 kartong hela dagen.





Jag firade mitt nya kameraägande
med att ta mina sista bilder med skolans Nikon D90, här med syster som modell.





12:e oktober:
Jag tog min första fotorunda med kameran. Morgonsolen sken med sin närvaro.








Jag började samla intryck till en film.





13:e oktober:
Spenderade min dag i sängen, fick sällskap av fina katter.





Samlade mer intryck.





15:e oktober:
Vaknade sådär olagligt tidigt och cyklade en runda innan solen hunnit upp.




Fick finbesök lagom till kvällssolen,
kokade te på spritkök och njöt av utsikten.





16:e oktober: Jag skulle ge mig själv sovmorgon men råkade titta ut genom fönstret när jag vaknade runt 8 på morgonen.




En vintervärld välkomnade mig.





17:e oktober. "Dagen efter". Dimman låg tät och jag var lagom sjuk. 





Men ändå en nöjd flicka so far.
Till helgen blir det skåne = Lund, releasefest + rockn' roll klubb. Myspys.

Malmö

2011-08-26 @ 15:59:10

Jag for till malmö, lite spontant och utan större mål, införskaffade en ny väska, åt gyros och var nöjd.


I malmö fanns vackra funderare. 



och söta pensionärer. 

Där fanns en massa barn, och herrar i skägg, dem föredrog jag nog mest.







mina favoriter

- - - - - - - - - - -


Under de minutrarna jag var på Rix Fm Festivalen innan jag sprang till tåget hann jag även filma, mest till min kära mamma, jag ringde först upp henne och lät henne lyssna, det var fint. ♥



De femton sekunder långa skriket måste jag ju också visa:



Regn.

2011-08-20 @ 21:19:09

Regn.

Jag älskar att blicka ut mellan ränderna
på tågfönstrets utsida
formade av ett torkat regn, som inte längre finns kvar..

Så larvigt fint

2011-08-14 @ 20:26:56









Borttappade hollywood

2011-08-09 @ 15:14:25

Dag.. Jag minns inte ens. Usa blev ett blurr, ett bra men samtidigt väldigt dåligt blurr.






















Jag saknar det inte, vill inte ens tänka tillbaka, men drömmer samtidigt om att återse den disiga solen.

En norrländsk dröm - Huset, byn och människor

2011-07-19 @ 14:34:20

Huset:






byn:








En sekund av tystnad innan allting åter skriker.

Folket:
So far so good
finns hundratals bilder som jag inte fixat ännu,
sen har jag USA bilderna med, ångest.

Fjäril i fönstret.

2011-07-12 @ 15:50:57


Sverige

2011-07-01 @ 17:22:14




På en åker i lindsdal





växer blommor jag saknat










Där plockade jag väldoftande fläderblommor med människor jag tycker om.

11 månader

On the road in the United states of America part 3

2011-06-30 @ 09:21:03



Dag, 9? Mammoh lakes, avresa









Jag behövde ta en paus i turistlandskapsbilderna och hittade en fjäder.






Vi åkte vidare på nya äventyr.




Hittade tre meter hög snö och hade snöbollskrig medans de överhettade bromsarna svalnade i skuggan.



Körde vidare i bergen innan bromsarna sa ifrån på skarpen och vi fastnade på riktigt.




Under andra "kyla bromsarna stoppet" skuttade jag runt som ett lyckligt litet barn bland lavatäckta douglasgranar och vattenfall. Drack vattnet från bäcken och hade en av mina bästa dagar på hela resan. Till skillnad mot alla andra.










Det fanns cowboys överallt till Gorjans stora förtjusning.



När bilarna kunde rulla igen åkte vi vidare och mötte nya annorlunda landskap.




San Francisco.



Dag 10.
















Växjö - Jag fann en kråka i ett träd.

2011-06-09 @ 00:40:44






















Här kommer en bildbomb från gårdagens plåtning, gud jag har verkligen inte tid för det här, måste packa!
Hon påminnde mig om en kraxande vildvittra, gillare så jag tog mig lite tid bara för er.

Så grön är sommaren

2011-05-29 @ 23:37:36



Jag och Tor tog oss till ett naturreservat.
Där sträckte hasselbuskarn sig mot den molniga himlen,
stora gröna blad gömde de tråkiga gråa där uppe och jag gick som trollbunden i en sagovärld.


Svamparna såg ut att trivas på dera platser i träden, högt ovanför marken
något överrumplad, hade just detta trädet trillat,
full av söta små fnöstickor som säkert levt i mutualism med den nu döda trädstammen.


"en lönn, en rönn, en lind och en hassel, hemskt mycket grenar och trassel", tänkte jag där jag gick och beundrade.


Naturreservatet byttes ut mot en fin liten bokskog på vägen tillbaka,
Tor skuttade som ett litet barn bland fjolårets fallna löv i jakten på de finaste bladen,
jag saknade motivation och kände mig för stunden rätt så trött på allt klorofyll.



Men lycklig och rosenröd om kinderna fann jag blommor på marken och fascinerades av deras, ironiskt nog, gröna klorofyllfylda blad.
Jag lät dem ta platsen blomklockorna så ofta brukar ha och la de vita små i bakgrundens oskärpa.




Jag har lärt mig hur onödigt det är att titta på varandras brister,
när det fina i livet finns där så fort man väljer att blundar.
2011-05-29  23.35

Ölands fina färger.

2011-05-15 @ 21:56:52

Det är något speciellt med alla färger som finns i naturen, har ni inte funderat på de? Vart dem kommer ifrån, varför dem är just där dem är. Det kunde ju lika väl vara himlen som var lika grön som gräset. Den tanken skrämmer mig ibland. Men på något vis kommer jag alltid fram till den lugnande tanken att så som färgerna är just nu, skulle vara lika bra, om dem från början var annorlunda. Öland, skulle vara lika fint, i andra färger.




Dagen började väldigt grön och fin.


Blev aningen mer rosa innan vi åkte vidare.



Min stiliga chaufför styrde bilen norrut.




Där blev allting varmare på något vis.



Vi hittade en stillsam plats, och stannade upp för en sekund.





De varma färgerna fortsatte att fångas i min kamera.




Det varma blev kallare, och en fin nyckelpiga fångade mitt intresse.





Sen blev allting blått där jag dansade runt i havet, solnedgången lurade oss och gömde sig bakom molnen. Men kvällen var så vacker ändå på något vis.


Kl 21.24:
Vattnet når mig inte, jag har räknat ut det, jag står bara någon milimeter ifrån och inte ens de högsta vågorna ikväll slår emot mina tår, precis som jag vill ha det. Mina kinder färgas röda av samma småkalla bris som lyfter mitt hår. Det blåser alltid vid havet. Kalla stora oändliga havet. Blå jungfrun ligger stilla vid horisonten och kallar på mig. Mig och sjömännen i containerfartyget som kör förbi. Det är därifrån de stora vågorna kommer. Från skeppet som bestämt kör fram genom den stilla havsytan. Den är nog inte det, stilla, men härifrån ser det nästan så ut. Jag vänder mig om och skuttar på de stora finslipade stenarna mot värmen. Han sitter längre bort. Iaktar lite, allt förutom mig.


En dröm om sommaren

2011-05-10 @ 13:57:21



Jag känner hur träpanelens ojämnheter lämnar djupa märken i min rygg när jag äntligen lägger mig ner igen. Smärtan har för stunden domnat bort och jag känner hur tröttheten efterlängtat tar över min utmattade kropp. Känner hur ögonlocken blir tyngre och tyngre och ger tillslut efter och låter dem falla med ett tyst stön av utmattning. Huvudet faller ner på kudden och tyngden gräver en grop i dunet. Med väggens märken fortfarande på min rygg så drar jag täcket ända upp över axlarna för att inte frysa i värmen, tar ett andetag av den unkna instängda luften och ler för mig själv.



Jag letar mig bort i världen av drömmar, suddig och abstrakt, i skogen jag vandrar. Där växer träden höga, och marken är grön, grenar river och sliter men jag bara njuter av naturen.



Längst de spruckna vägarna sticker pinnar av ett gammalt staket upp, det har stått där så länge jag kan minnas, väderbitna och gråa, för att hålla kossorna borta.



Innanför pinnarna, i hagarna, leker kossorna kurragömma bakom björkarnas sönderspruckna stammar, gräset lever grönt på marken, andras in daggdropparnas melodier. Sommaren har kommit till landet.


Upp och ner växer småvärlden, trådar knyter den samman, som en kjol av spindelväv, ett dödligt vapen för den som är liten som en daggdroppe, men det är en vacker död, att fastna i ett nät av kristalldroppar.



Trådmakaren har inte tid att hälsa, inte tid att sitta still, inte tid att stanna och posera på min bild. Men det är okej, jag fascineras av hans verk, följer trådarna tills det är dags att åter gå hem, åter somna och vakna då dimman och drömmarnas land sedan länge försvunnit bort. Men det gör inget, jag kommer tillbaka dit imorgon.

Ni fina kärleksblommor - 2011-04-26

2011-05-09 @ 17:36:37


Jag blev lite förvånad över att jag inte redan lagt upp dessa bilderna
har visst haft lite annat för mig och helt glömt bort bloggen
well, here you go.


Jag tycker inte om rosa, men på något vis trollbinder de mig i form av blommor
Aldrig har körsbärsträden varit så vackra som i år, så fulla av hopp om kärlek.
Jag blir förälskad varje gång jag ser dem blomma.




Hej vitsippor

2011-04-27 @ 12:59:40










Jag gick och la mig i diket igår. Bilar körde förbi och jag njöt av känslan.
Det hade inte varit vår om inte diken gick att ligga i. Så är det bara. 

Emma 002 - The time is now

2011-04-24 @ 08:48:45

Här kommer resten av bilderna från Botaniska trädgården i Lund, eller ja, iaf några av alla. Inte lätt att välja bilder när många blir så bra, tack till syster för lånet av nattlinne.

















The time is now - Asha Ali
Modell Emma.


286,3 km - En vanlig dag för en naturälskande pendlare

2011-04-17 @ 14:55:37




Efter att ha sovit hos en snäll vän som inte tyckte om min plan på att sova på en luddig och hård heltäckningsmatta så avbildade dimman en vårmorgon på Djingis innan jag sprang mot höjdpunkten och 169an.







Mannen på cykeln tittade förvånat på mig där jag stod i buskarna. Han skulle vara veta vad fina dem var.



Väl på bussen insåg jag att jag inte alls hade bråttom till mötet, så istället så hoppade jag av vid Allhelgonakyrkan för att gå den sista biten.


Där lyste solen med sin närvaro.


Då jag egentligen skulle fortsätta rakt ner mot Åke-Hans fick jag för mig att svänga av till vänster och gå dit 1an kör, längst en bit jag aldrig gått förut och jag hamnade tillslut på en plats jag inte besökt på väldigt länge.




Botaniska trädgårdens växthus fångade mitt intresse med sina immiga rutor.




I gräset fanns det bästa med våren, blommor i alla möjliga färger.


Oväntat nog så hade även en och annan rododendrobuske slagit ut, underbart. Efter mitt besök skyndade jag vidare till mötet och därefter hem, bara för att packa och åter igen sätta mig på tåget.


152,3 km senare, enligt hitta.se befann jag mig i ett hav av blåsippor, 286,3 km allt som allt, med andra ord en helt vanlig dag för en naturälskande pendlare.






Tidigare inlägg
Tillbaka till Broderi av pixlar

RSS 2.0